Tankarna som bubblar
Det är så overkligt att jag inte riktigt tror på det. Jag faller tillbaka in i tankarna från innan som "Tänk om jag inte kan bli gravid igen - tänk om det är fel på mig." eller "Tänk om min mens bara förskjuts mer och mer nu" eller "Tänk om det aldrig kan bli en liten krabat som är hälften mig och hälften hans". Ja. Ni förstår.
Men så känner jag efter lite och känner "träningsvärken" längst ned i magen. Och de onda brösten. Och det där svaga illamående som lurar. Då vet jag ju innerst inne att det är sant. Men det väcker den där andra oron istället. Som jag inte ens vill benämna eller säga rakt ut.
Beyonce preggo & Jay-Z
Min fästis är inte alls lika orolig men han är samtidigt inte ett sånt "kontrollfreak" som jag. Men jag ska försöka se det från hans synvinkel. Orka gå runt orolig liksom? Jag tror att om det går några dagar och jag är förbi dag 2 när det sket sig sist så känns det nog bättre. Imorgon får jag ju veta hur länge det det är också. Jag hade ju mens senast 10 november men tror inte att jag hade ägglossning förrän den 15 december. Om jag mot förmodan hade det innan dess borde testet visa 3+ veckor. Annars 2-3 skulle jag tro. Håller tummarna på att det gått så långt som bara den så att några av de där första 12 orosveckorna är över snabbare.
Nu ska jag försöka njuta av julledigheten. Och försöka vara lycklig ♥
Andas ut det oroliga och så andas du in lugn istället ♥
Du är preggo och även om det är svårt att tro och känna att allt är lugnt och att inget kommer hända så kan du inte gå och känna oro hela tiden. Det som sker det sker och jag tror att det sker ett otroligt mirakel inne i din mage som aldrig komma släppa taget om dig :) ♥